Jag måste verkligen skriva av mig nu känner jag.
Det är någonting som tynger mig och jag kan verkligen inte komma på vad det är. Jag orkar verkligen inte med det här nå mer. Bakom det leendet jag visar dagarna igenom så döljer sig en sida av mig som jag tror att ingen vill se, och jag gör verkligen allt för att dölja den sidan. Men snart orkar jag inte göra det längre, det har gått alldeles för lång tid nu. Folk tycker att jag ska gå och prata med någon, men vad ska jag säga då, när jag inte vet själv vad det är som händer med mig. Jag vill inte vara kvar här, jag vill bort. Springer runt hela dagarna med en klump i magen och panikångest, det är inte riktigt jätte bra tror jag.
Förlåt, jag vet att det inte är kul att läsa det här i en blogg som skrivs av en glad tjej i normala fall. Men jag måste verkligen få skriva av mig. Jag kan inte gå och hålla allting inom mig. Även dom allra gladaste människorna har sina dåliga dagar ibland.
Nej, nu ska jag gå och leta reda på Karin som är på väg till skolan sen får vi se vad det blir av den här dagen. Vill bara hem till mamma och ligga i hennes famn och ha det precis som det var när man var liten. Men man kan ju inte alltid få som man vill...
bästaste spöket laban då :( Vi fixar det, Finns här<3
SvaraRadera